Ingen förundersökning om ”En kunglig affär”

Dramaserien ”En kunglig affär” hade premiär i SVT i slutet av december. Serien skildrar den s.k. Haijbyaffären. Kurt Haijby (1897-1965) var en restauranginnehavare i Stockholm, som påstod sig ha haft en homosexuell relation med dåvarande kungen Gustaf V (1858-1950), den nuvarande kungens farfars far, under 1930-talet. Haijby dömdes 1953 av Svea hovrätt till sex års straffarbete för utpressning, med anledning av penningsummor som betalats ut till Haijby för att denne inte skulle skandalisera kungen.

Serien har kritiserats och anmälts bl.a. för att den bärande tesen är att den flerfaldigt dömde Haijby framförallt skulle ha varit ett offer för tidens homofientliga hållning och för förföljelser från dåvarande överståthållaren tillika f.d. justitieministern (s) Torsten Nothins sida. Haijby och Gustaf V skildras som ett kärlekspar, en skildring vars historiska riktighet också har ifrågasatts. Homosexuellt umgänge mellan vuxna avkriminaliserades 1944, efter ett förslag som formellt gavs till riksdagen av just Gustaf V.

I december anmäldes serien av en privatperson till Justitiekanslern för förtal av den avlidne Gustaf V. Förtalet skulle bestå i att Gustaf V bl.a. pekas ut som någon som ”hängiver sig åt sexuella gärningar av homosexuell natur”, något som vid tidpunkten alltså var straffbart.

Som jämförelse kan följande fall nämnas. Dag Hammarskjöld (1905-1961), FN:s andre generalsekreterare, hade i Idun-Vecko-Journalen 1965 utpekats som homosexuell. Detta, och ett påstående om grova brott, föranledde att Hammarskjölds bror åtalade tidskriftens utgivare. Denne invände att ”antydningar mot någon om homosexuell läggning med det synsätt som numera råder i samhället icke kunna anses i lagens mening nedsättande”. Dock fann rådhusrätten att spridning av uppgiften gav upphov till fara för att Hammarskjöld skulle ”utsättas för missaktning icke blott bland dem som stått honom närmast utan därutöver i mycket vida kretsar”. Rätten beaktade även att man beträffande en ämbetsman i ”inflytelserik ställning” lätt förbinder uppgiften om homosexualitet med ”en misstanke, att ämbetsutövningen kan otillbörligt ha påverkats av en sådan läggning”, varför förtalet ansågs vara av allvarlig beskaffenhet. Utgivaren dömdes för tryckfrihetsbrottet grovt förtal till dagsböter (Stockholms rådhusrätts dom 1965-11-03, DB 8/1965, mål nr B 7/1965).

Ett allmänt åtal för förtal av avliden förutsätter att åtal ”av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt”. Justitiekanslern Mari Heidenborg har nu bedömt anmälan om förtal av avliden, och fann summariskt att ”[u]ppgifterna i anmälan ger inte underlag för bedömningen att åtal är påkallat från allmän synpunkt” och att förundersökning därför inte ska inledas. I beslutet noteras också att ”[å]tal för förtal av avliden får enligt 5 kap. 5 § andra stycket brottsbalken väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon (enskilt åtal)”. Det torde dock saknas anledning att tro att Carl XVI Gustaf skulle ta initiativ till något åtal med anledning av ”En kunglig affär”, som är en dramaserie och inte en dokumentär.

En reaktion på ”Ingen förundersökning om ”En kunglig affär”

Kommentarer är stängda.